Hur man heter kemiska föreningar?

För att namnge kemiska föreningar, bestäm först om föreningen är jonisk, polyatomisk eller kovalent. Om det är joniskt, lista först metallelementet och lägg sedan till det icke-metalliska elementet med suffixet "-ide". Detta bör resultera i ett namn som "aluminiumoxid." För att namnge kovalenta föreningar, först memorera prefixen som används för att ange antalet atomer. Till exempel, när det finns två atomer, använd prefixet "di" och innan du namnger resten av föreningen. För att lära dig att namnge polyatomiska föreningar, läs vidare!

Följ den här guiden för några grundläggande regler om hur kemiska föreningar får sitt namn
Följ den här guiden för några grundläggande regler om hur kemiska föreningar får sitt namn och hur du använder namn på föreningar som du inte känner till.

Att namnge grundläggande kemiska föreningar är viktigt om du vill lyckas i kemi, eftersom namnet på föreningen tydligt definierar vad det är. Varje typ av förening har sina egna regler för namngivning. När du namnger föreningar måste du förstå dessa olika regler, samt hur du hittar ledtrådar som hjälper dig att namnge föreningarna korrekt. Följ den här guiden för några grundläggande regler om hur kemiska föreningar får sitt namn och hur man tillämpar namn på föreningar som du inte känner till.

Metod 1 av 3: namnge jonföreningar

  1. 1
    Vet vad som gör en förening jonisk. Jonföreningar innehåller en metall och en icke-metall. Se det periodiska elementet för att se vilka kategorier elementen i föreningen tillhör.
  2. 2
    Bygg namnet. För en tvåelementjonisk förening är namngivningen enkel. Den första delen av namnet är namnet på metallelementet. Den andra delen är namnet på det icke-metalliska elementet, med suffixet "-ide".
    • Här är några exempel:
      • Al 2 O 3. Al 2 = Aluminium; O 3 = syre. Så namnet skulle vara "aluminiumoxid."
      • FeCl 3. Fe = Järn; Cl 3 = klor. Så namnet skulle vara "järnklorid."
      • SnO 2. Sn = Tenn; O 2 = syre. Så namnet på denna förening skulle vara tennoxid.
  3. 3
    Känna igen och namnge övergångsmetaller. Metaller i D- och F-blocken i det periodiska systemet är kända som övergångsmetaller. Deras avgift skrivs med romerska siffror när man skriver ut det sammansatta namnet. Detta beror på att de kan ha mer än en laddning och göra mer än en förening.
    • Exempel: FeCl 2 och FeCl 3. Fe = Järn; Cl 2 = Chloride -2; Cl 3 = Chloride -3. Namnen skulle vara järn (II) klorid och järn (III) klorid.

Metod 2 av 3: namnge polyatomiska föreningar

  1. 1
    Förstå vad en polyatomisk förening är. Dessa föreningar är uppbyggda av grupper av atomer som är kovalent bundna ihop, och hela gruppen har en positiv eller negativ laddning. Du kan göra tre grundläggande saker mot polyatomiska föreningar, som hjälper dig att identifiera och förstå dessa typer av föreningar:
    • Tillsätt ett väte i början av föreningen. Ordet "väte" läggs till i början av föreningens namn. Detta minskar den negativa laddningen med en. Exempelvis blir "karbonat" CO 3 2- "vätekarbonat" HCO 3 -.
    • Avlägsna ett syre från föreningen. Avgiften förblir densamma och slutet på föreningen ändras från "-ate" till "-ite". Till exempel: NO 3 till NO 2 går från "nitrat" till "nitrit."
    • Byt ut den centrala atomen mot en annan från samma periodiska grupp. Till exempel, sulfat SO 4 2- kan bli Selenat SeO 4 2-.
  2. 2
    Memorera de vanligaste jongrupperna. Dessa är grunden för att bilda de flesta polyatomiska föreningar. De är listade i ordning efter ökande negativ laddning:
    • Hydroxidjon: OH -
    • Nitratjon: NO 3 -
    • Vätekarbonatjon: HCO 3 -
    • Permanganatjon: MnO 4 -
    • Karbonatjon: CO 3 2-
    • Kromatjon: CrO 4 2-
    • Dikromat jon: Cr 2 O 7 2-
    • Sulfatjon: SO 4 2-
    • Sulfitjon: SO 3 2-
    • Tiosulfatjon: S 2 O 3 <2-
    • Fosfatjon: PO 4 3-
    • Ammoniumjon: NH 4 +
  3. 3
    Bygg sammansatta namn baserat på listan. Associera vilket element som är kopplat till gruppjonen och namnge därefter. Om elementet kommer framför jongruppen läggs helt enkelt namnet på elementet till början av det sammansatta namnet.
    • Exempel: KMnO 4. Du bör känna igen MnO 4 - jon som permanganat. K är kalium, så föreningen heter kaliumpermanganat.
    • Exempel: NaOH. Du bör känna igen OH - jonen som hydroxid. Na är natrium, så föreningen heter natriumhydroxid.
För att namnge kemiska föreningar
För att namnge kemiska föreningar, bestäm först om föreningen är jonisk, polyatomisk eller kovalent.

Metod 3 av 3: namngivning av kovalenta föreningar

  1. 1
    Förstå en kovalent förening. Kovalenta föreningar bildas av två eller flera icke-metalliska element. Föreningens namn baseras på hur många atomer som finns. Prefixet bifogas är den latinska termen för antalet molekyler.
  2. 2
    Lär dig prefixen. Memorera prefixen för upp till 10 atomer:
    • 1 atom - "Mono-"
    • 2 atomer - "Di-"
    • 3 atomer - "Tri-"
    • 4 atomer - "Tetra-"
    • 5 atomer - "Penta-"
    • 6 atomer - "Hexa-"
    • 7 atomer - "Hepta-"
    • 8 atomer - "Octa-"
    • 9 atomer - "Nona-"
    • 10 atomer - "Deca-"
  3. 3
    Namnge föreningarna. Använd de rätta prefixen och namnge den nya föreningen. Du fäster prefix till någon del av föreningen som har flera atomer.
    • Exempel: CO skulle vara kolmonoxid och CO 2 skulle vara koldioxid.
    • Exempel: N 2 S 3 skulle vara Dikvävetrioxid trisulfid.
    • I de flesta fall kan prefixet "mono" utelämnas, eftersom det antyds när det inte finns. Det används fortfarande för kolmonoxid på grund av att termen används sedan tidig kemi.
Att namnge grundläggande kemiska föreningar är viktigt om du vill lyckas i kemi
Att namnge grundläggande kemiska föreningar är viktigt om du vill lyckas i kemi, eftersom namnet på föreningen tydligt definierar vad det är.

Tips

  • Naturligtvis är dessa regler har alla många undantag, till exempel, trots att de har en 2 i slutet, CaC 2 fortfarande helt enkelt kallas kalciumklorid, inte kalcium klorid som kan förväntas. (Kalciumklorid är en jonförening så kovalenta prefix används inte)
  • Det är också mycket viktigt att inse att detta inte gäller för organisk kemi.
  • Dessa regler är utformade för människor som börjar med kemi och vetenskap. Olika regler gäller när du når avancerad kemi, till exempel reglerna för variabel valens.

Frågor och svar

  • När använder jag lagersystem för att namnge kemiska föreningar?
    Lagersystemet används för namngivning av kemiska föreningar när metallen i den joniska föreningen är mångfaldig (vilket innebär att den kan ha mer än 1 möjlig laddning i en bindning) och därför måste den specificeras. Du behöver dock inte specificera laddningen av metallen i föreningarna om den är i grupp 1 eller 2 eller om det är en monovalent övergångsmetall (Al 3+, Zn 2+, Ag 1+, Cd 2+).
  • Varför sägs mono inte i CO, som monokolmonoxid?
    Det är underförstått.
  • Vad är ett prefix och suffix?
    Ett prefix är en början av ett ord eller en term, ett suffix är en slutdel. Ett prefix eller ett suffix har i allmänhet en specifik betydelse som det betecknar - som prefixen i metod 3 steg 2, som anger antalet atomer.
  • Hur hittar jag namnen och formlerna på föreningar med hjälp av ett periodiskt system?
    Du kan inte hitta namnen eller formlerna. Du måste memorera dem istället.
  • Hur identifierar jag element i en förening som slutar med -ate? Hur vet jag till exempel att karbonat består av 1 kol- och 3 syreatomer?
    Du måste memorera de vanliga polyatomiska föreningarna, som kromatjon och andra.
  • Hur heter du saker som svavelsyra och de andra syrorna? Hur kan du berätta deras formel baserat på namnet?
    Det finns två typer av syror: de som innehåller syre och de som inte innehåller det. Om de inte innehåller syre, ta namnet på anjonen, lägg till prefixet hydro och avsluta med -ic (lägg sedan till "syra"). Exempel: HF, vätskesyra. För att namnge syror med syre, hitta namnet på den polyatomiska jonen och ändra sedan "-ate" till "-ic" eller "-ite" till "-ous."
  • Vad är skillnaden mellan jonföreningar och kovalenta föreningar?
    Jonföreningar förekommer mellan metaller och icke-metaller. De utbyter avgifter och slutar med motsatta. Kovalenta föreningar förekommer mellan icke-metaller. Det slutar med att de delar avgifterna.

Kommentarer (13)

  • alicewright
    Riktigt kortfattad artikel, förtydliga frågor jag har haft i klassen i flera veckor. Också förenklade saker till ett lättförståeligt men ändå korrekt format.
  • lkshlerin
    Hjälpte till med att planera en kemisk sektion på grundskolan. Rad!
  • jonssontove
    Det hjälpte mig väldigt mycket. Jag kan inte lösa några siffror inom kemi eftersom jag alltid blir förvirrad när jag löser problemen och inte vet namnen på föreningar. Men nu kan jag lösa alla problem väldigt enkelt.
  • julianabergnaum
    Detta hjälpte mig mycket, tack!
  • tommiekemmer
    Det är fantastiskt, tack.
  • eorn
    Detta hjälpte mig att få en bättre poäng och förståelse för att namnge både molekylära och icke-molekylära joner.
  • isabella35
    Bra gjort, en bra hjälp.
  • eliane31
    Det hjälpte mig att förstå namngivningsmetoden bättre, det är lättare.
  • john44
    Jag hoppas kunna nämna först en kemisk förening, sedan en ö, sedan en planet. Du hjälpte mig verkligen. Tack.
  • oriedoyle
    Det hjälpte mig verkligen mycket, tack!
  • mekhi06
    Först trodde jag att kemiska föreningar var svåra att förstå, men efter att ha läst och löst förstår jag verkligen nu.
  • ayanahansen
    Jag vill tacka guiden för att hjälpa mig i mina frågor om hur man ska namnge jonföreningar.
  • nhessel
    Det hjälpte i mitt vetenskapstest.
Relaterade artiklar
  1. Hur man namnge en kolvätekedja med IUPAC-metoden?
  2. Hur man heter joner?
  3. Hur hittar man genomsnittlig atommassa?
  4. Hur beräknar man atommassa?
  5. Hur beräknar man molära fraktioner av produktflödet?
  6. Hur reagerar man på och innehåller kemiska spill?
FacebookTwitterInstagramPinterestLinkedInGoogle+YoutubeRedditDribbbleBehanceGithubCodePenWhatsappEmail