Hur bestämmer man tillförlitligheten hos en Wikipedia-artikel?

Förstå hur wikipedia är skrivet. Wikipedia är en wiki-baserad uppslagsverk. Det betyder att den kan redigeras av vem som helst. Det kan låta riskabelt ur tillförlitlighetens synvinkel. Wikipedia har dock inrättat ett system som syftar till att upprätthålla höga krav på insamling och presentation av information. Det finns policyer som alla Wikipedia-bidragsgivare ska följa när man skriver och redigerar artiklar. Det finns också förfaranden som ingår i processen som ger försäkran om att dessa policyer följs.

• Alla fakta som ingår i en Wikipedia-artikel verifieras genom tillförlitliga och auktoritativa källor. Allt material som inte har verifierats är föremål för omedelbar utmaning och kan raderas genom etablerade administrativa förfaranden.
• Vanligtvis innan någon materiell ändring av en artikel görs förväntas redaktörer nå enighet genom att diskutera den föreslagna ändringen på diskussidan som bifogas artikeln i fråga.
• Det finns ett system som skyddar de mest redigerade (och därmed kontroversiella) artiklarna från härjningarna i ett "redigeringskrig" (där två eller flera redaktörer ångrar varandras arbete upprepade gånger). Dessa sidor visar en "hänglås" -ikon längst upp till höger. Sådana artiklar är "halvskyddade" och kan endast redigeras av registrerade användare.
• Vandalism är vanligt på wikier, men Wikipedia blockerar kända vandalredaktörer. Detta görs av administratörer ("administratörer") med särskilt ansvar för att skydda webbplatsen.
• Wikipedia märker sitt bästskrivna och tydligaste innehåll som "utvalda" artiklar. Detta system belönar bra arbete och meddelar läsarna var de kan förvänta sig att hitta den mest tillförlitliga informationen.

Känn webbplatsens begränsningar. Även om Wikipedia har installerat ovanstående åtgärder för att ge högkvalitativt innehåll till sina läsare, fungerar det i praktiken inte alltid som förväntat.

• Medan de flesta vandalism lätt upptäcks och behandlas är det ibland tillräckligt subtilt att det inte kan identifieras omedelbart som vandalism, kanske för att det verkar ha gjorts i god tro. Vissa bidragsgivare försöker främja politiska eller religiösa ideologier genom att använda Wikipedias plattform för att göra det.
• Ibland tar det ett tag att märka vandalism och radera det. När som helst finns det många bidragsgivare som letar efter sådant material, men Wikipedia är en stor plats med många miljoner artiklar.
• En referens kan missförstås av redaktörer på grund av deras brist på bakgrundskunskap.
• Även erfarna redaktörer kan vara partiska eller dåligt informerade om olika ämnen. När allmänheten uppmanas att bidra med skrivning och redigering är det oundvikligt att viss felinformation kan införas tillfälligt (innan ytterligare redigering tar upp situationen).

Titta på skrivning och formatering. Välorganiserade och tydligt skrivna artiklar tenderar att ge tillförlitlig information. Grammatikfel och dålig skrivstil kan tyda på en artikel skriven av redaktörer som inte är välutbildade. Artiklar som inte ger en tydlig bild av ämnet kan skrivas av redaktörer som saknar tillräcklig kunskap för att rättvisa mot ämnet.

• Wikipedia strävar efter att producera artiklar skrivna med en neutral synvinkel. Deras material förväntas inte ta sida om kontroversiella ämnen och att korrekt beskriva alla viktiga synpunkter.
• Undvik sidor som innehåller argumentation eller förespråkande.

Var uppmärksam på varningsbanderoller. På vissa Wikipedia-sidor och -avsnitt märker du kanske högst upp på sidan en ruta med en blå, gul, orange eller röd marginal. Detta är en varningsbanner som representerar en olöst tvist om artikelns neutralitet eller kvaliteten på dess källor. Dessa varningsbanderoller läggs till av redaktörer som avser att meddela läsarna om upplevda problem med artikeln och att be redaktörer att fixa dem.

• Var noga med varningsbannrar. De kan indikera obalanserad presentation av information, brist på referenser, införande av åsikter istället för fakta eller behovet av kopieringsredigering. Något av dessa problem kan begränsa användbarheten av en artikel. Även välskrivna och tillräckligt framställda artiklar kan vara subtilt partiska, som i fall med bidrag relaterade till etnicitet och religiösa frågor.
• Närvaron av en sådan banner indikerar inte nödvändigtvis en opålitlig artikel. Vissa banners introduceras bara för att behöva redigera hjälp. Till exempel hänvisar en banner med texten "Den här artikeln måste Wikified" endast till formateringsfrågor snarare än till fakta.
• Röda banderoller innebär att artikeln övervägs för radering eller så hittades ett mycket allvarligt problem med artikeln (som en tvist om noggrannhet). Orange banners är för mindre viktiga frågor, till exempel att en artikel inte har några citat eller behöver ytterligare citat. Gula banners betyder att artikeln har mindre problem, till exempel formaterings- och navigeringsproblem. Blå banderoller indikerar att artikeln anses vara sammanfogad eller delad, och används också för mallar för konstruktion och aktuella händelser.

Tänk på om en artikel har tillräckligt med referenser. Du borde bara tro på något om det stöds av korrekta bevis. Eftersom Wikipedia är skrivet av människor som inte nödvändigtvis är professionella författare saknar den den auktoritet som generellt tillskrivs andra uppslagsverk. Du kan i allmänhet lita på något på Wikipedia om det ger referenser som är tillförlitliga och auktoritära. Bra artiklar har ofta gott om fotnoter.

• Vissa referenser har större vikt än andra. Leta efter böcker från större förlag, tidningar, tidskrifter, peer-reviewed vetenskapliga tidskrifter och webbplatser som uppfyller samma krav som ansedda, tryckbaserade källor.
• Läs referenserna och se om de verkligen stöder vad artikeln säger.

Titta på diskussionssidan som bifogas artikeln. Detta kan verka komplicerat för den avslappnade användaren. Om du undersöker ett kontroversiellt ämne som ras- eller religiösa konflikter eller till och med några vetenskapliga ämnen, kan det finnas diskussioner, klagomål om debunked åsikter och föreslagna korrigeringar av innehåll som ännu inte har korrigerats.

• Du kan besöka diskussionssidan genom att klicka på fliken "talk" högst upp på artikelsidan.

Undvik artiklar som plågas av ett redigeringskrig. När ett visst faktum i en artikel läggs till och tas bort upprepade gånger kan det vara ett tecken på att artikeln vandaliseras. Du kan se tidigare redigeringar och versioner av en Wikipedia-artikel genom att besöka den historiska sidan för den artikeln. Besök historiksidan genom att klicka på fliken historik högst upp i artikeln.

Använd inte wikipedia för kritiska beslut. Om du ser något på Wikipedia, men du hittar motsatt information vid en annan resurs, avvisa inte den alternativa källan. Om Wikipedia citerar flera auktoritativa referenser kan deras information inte heller diskonteras automatiskt.

Jämför med andra källor. Du kan använda andra encyklopediartiklar om ett visst ämne och andra relevanta källor för att stödja det helhetsintryck du fick när du läste Wikipedia.

• Om du forskar på ett vetenskapligt ämne kan du hänvisa till de relaterade forskningsinstitutionernas officiella webbplatser.
• Om du undersöker ett företag kan du besöka deras officiella webbplats.

Lita mer på större traditionella referenser. Wikipedia kan inte alltid betraktas som auktoritativ eftersom dess redaktörer är anonyma. Dess enda myndighet vilar med sina referenser. Lita inte på åsikter eller definitioner som tillhandahålls utan referenser eller förklaringar.

• Ange aldrig Wikipedia som en källa i en college-tidning. Du kan använda referenserna och citera dem.

Leta efter hänglås i hörnet och / eller banderoller som indikerar skydd. Dessa lås säger till läsaren att sidan inte kan redigeras av någon annan än för en viss grupp människor. Silverhänglås indikerar att sidan är skyddad så att endast registrerade användare kan redigera dem. Blå hänglås indikerar att sidan är skyddad så att endast användare vars kontoålder är 30 dagar och 500 redigeringar kan redigera sidan. Gröna hänglås indikerar att sidan är rörelseskyddad. Rosa hänglås indikerar att endast mallredigerare kan redigera sidan. Slutligen indikerar gyllene hänglås att endast administratörer kan redigera. Dessa läggs automatiskt till av bots, men bara för att se till, lägg till "? Action = protect" i slutet av webbadressen.