Hur läser jag en vetenskaplig uppsats?
För att läsa ett vetenskapligt papper, börja med att skumma rubrikerna på rubriken och avsnittet för att få en känsla för papperets struktur. Läs sedan abstrakt och introduktion för mer information om ämnet och de frågor som författaren försökte svara på i papperet. Sedan letar du efter nyckelord och fraser, antecknar och understryker viktiga termer när du går. Var uppmärksam på rådata och eventuella siffror som ingår och överväg att kolla in referenserna för att få en bättre förståelse för sammanhanget. För fler tips om hur du läser aktivt, bläddra ner!
För att läsa ett vetenskapligt papper, börja med att skumma rubrikerna på rubriken och avsnittet för att få en känsla för papperets struktur.
Generellt kan vetenskapliga artiklar klassificeras antingen som granskningsdokument eller som empiriska forskningsdokument. Båda typerna kan fungera som utmärkta källor för en djupare förståelse för ett visst område av vetenskaplig forskning. Dessa dokument är dock täta och innehåller terminologi som kan vara skrämmande. Om du har tålamod och närmar dig papperet metodiskt kommer du att kunna förstå den presenterade forskningen och införliva den i ditt eget arbete.
Metod 1 av 3: utvärdering av granskningsdokument
- 1Bestäm papperet är ett granskningsunderlag. Granskningshandlingar sammanfattar data och slutsatser från många andra artiklar för att ge dig en översikt över ett specifikt ämne eller område. Vanligtvis kommer du att se ordet "recension" i antingen titeln eller abstrakt på papperet.
- Om du inte är bekant med ett visst område kan en översiktsrapport ge dig en bättre förståelse. Granskningshandlingar kan också hjälpa dig att identifiera empiriska artiklar som du behöver läsa eller använda som källor i ditt eget arbete.
- 2Identifiera om uppsatsen är en berättande granskning eller en systematisk granskning. En berättande recension är vanligtvis lättare att läsa och ger en bred översikt över ett visst forskningsområde eller forskningsområde. Systematiska granskningar är mer detaljerade och kan utvärdera metoderna och uppgifterna i de granskade artiklarna.
- Författarna anger vanligtvis typen av recension i titeln eller sammanfattningen av uppsatsen. Systematiska granskningar är vanligast i medicinska studier.
- 3Läs igenom abstrakt och introduktion av uppsatsen. Sammanfattningen är en sammanfattning av granskningsdokumentet, inklusive frågan och svaret som har hittats av författarna. Inledningen förklarar anledningen till att författarna valde att genomföra granskningen.
- Efter att ha läst abstraktet och inledningen, om du bestämmer att papperet inte är relevant för dina intressen, behöver du inte läsa vidare.
Sammanfattningen är en sammanfattning av granskningsdokumentet, inklusive frågan och svaret som har hittats av författarna. - 4Bedöm granskningens utformning kritiskt. En systematisk genomgång kombinerar resultaten från flera olika studier för att ge en mer omfattande förståelse för forskningsområdet. Detta är dock bara effektivt om granskningen inkluderar både publicerade och opublicerade studier som använde samma metod.
- Inom vissa forskningsområden skiljer sig resultaten från publicerade studier från resultaten av opublicerade studier. En granskning som endast innehåller publicerade studier visar inte den fullständiga bilden av forskningen på området.
- Vissa granskningsdokument kan överväga studier av olika slag, särskilt i ett framväxande forskningsområde där det inte har genomförts många studier.
- 5Hoppa till resultatavsnittet i uppsatsen. När du läser resultatavsnittet först vet du vad du ska leta efter när du läser igenom resten av uppsatsen. När du väl vet vad författarna drog slutsatsen kan du fokusera på data i de granskade studierna som stöder den slutsatsen.
- Resultatsektionen bör vara logiskt organiserad och relativt lätt att följa. Den innehåller vanligtvis också en sammanfattning av antalet studier av vilken typ som helst som granskats av författarna.
- 6Analysera granskningsmetoden noggrant. För ett granskningsdokument kommer metodavsnittet att diskutera hur studier valdes ut för att ingå i granskningen. Detta inkluderar de kriterier som används av författarna till granskningen och de datakällor de sökte efter studier att inkludera.
- Författarna kommer vanligtvis att inkludera en diskussion om kriterier som de använde för att avgöra om en studie ska ingå i sin granskning. Tänk på om dessa kriterier införde någon bias i granskningen.
- Metodik innehåller också en beskrivning av hur resultaten av de granskade studierna syntetiserades av författarna till granskningen. Genom syntes kommer granskningen till en ny (vanligtvis bredare) slutsats än någon av de enskilda studierna som granskats.
- 7Studera graferna som presenterar syntetiserade data. Ett systematiskt granskningsdokument använder grafer som kallas "skogstomter" för att utvärdera alla resultat från alla studier som ingår i granskningen. När du väl vet hur du tolkar dem kan du hitta skogsplottar lättare att läsa än andra statistiska diagram.
- Längs det horisontella analyseras tillståndet eller behandlingen. Den vertikala axeln representerar ingen effekt. Till vänster om denna axel planeras studier som konkluderar att behandlingen var effektiv enligt hur extrema deras resultat var. Till höger om axeln ritas studier som gynnade kontrollen snarare än behandlingen eller ingreppet.
- Med de flesta recensionerna bör du kunna berätta en överblick om majoriteten av studierna gynnade behandlingen eller interventionen.
Studera skogstomter noggrant: Förutom grunddiagrammet innehåller skogstomter en mängd annan information, inklusive namnen på författarna till de granskade studierna, året varje granskad studie genomfördes eller publicerades och antalet patienter i behandlingen och kontrollgrupper i varje studie.
- 8Gå igenom papperet från början till slut. Nu när du har en stark förståelse för granskningen och dess metodik kommer du att bättre kunna förstå resten av uppsatsen. Läs aktivt och anteckna när du går. Gör anteckningar om individuella empiriska artiklar som ingår i recensionen som du kanske vill läsa på egen hand.
- Om du ser något du inte förstår markerar du det eller antecknar det. Du kan slå upp det online senare eller kontrollera en vetenskaplig ordbok.
- Att ta anteckningar när du läser kan hjälpa dig att omformulera information från papperet i ditt eget skrift senare, utan att oroa dig för att du plagierar originalkällan.
Om andra författare har citerat papperet godkännande eller verkar acceptera resultatet kan detta ge papperet mer vikt.
Metod 2 av 3: analys av empiriska artiklar
- 1Kik över rubrikerna på rubriken och avsnittet. Pappersrubrikens rubrik och avsnitt ger dig en grundläggande förståelse för vad papperet handlar om. De hjälper dig också att få en känsla för pappersstrukturen och hur den är organiserad.
- Observera alla sektioner som verkar längre eller tätare i förhållande till de andra delarna av papperet. Det kan ta mer av din tid att läsa igenom dem.
- Titeln och avsnittets rubriker ger dig också en uppfattning om huruvida uppsatsen är relevant för dina intressen och hur svårt det blir att förstå. Om rubrikerna i rubriken och avsnittet innehåller terminologi som du inte förstår, kanske du vill läsa bakgrunden och sedan komma tillbaka till den.
- 2Läs abstraktet för att avgöra om papperet kommer att vara användbart för dig. Sammanfattningen är en sammanfattning av papperet som helhet. Det kommer att berätta vilka frågor författarna försökte svara på, experimenten de genomförde och svaren de hittade.
- Vanligtvis kan du få tillgång till abstrakt av ett papper, även om du inte kan läsa det hela. Till exempel kan du hitta en artikel publicerad i en tidskrift som du inte kan läsa utan prenumeration. Sammanfattningen låter dig avgöra om hela artikeln är något du bör läsa.
- Om det inte verkar som om papperet skulle vara till nytta för dig efter att ha läst abstraktet, behöver du inte läsa längre.
- 3Fortsätt med introduktionen om uppsatsen verkar relevant. Inledningen sätter papperet i sitt sammanhang. Det kommer att låta dig veta vad som redan är känt om det allmänna ämnet, och hur denna uppsats passar in i den bredare raden av stipendium.
- Inledningen ger dig lite mer information om de frågor som författarna försökte svara på och hur dessa frågor passar in i det större stipendiet.
- Om uppsatsen faller inom ett studieområde som du inte känner till kan introduktionen peka på resurser som du kan använda för att få tillräckligt med information för att förstå papperet korrekt.
- 4Granska artiklar om ämnet vid behov. Om du inte känner till ämnet för uppsatsen eller de frågor som författarna försöker svara på, kan du behöva göra en liten bakgrundsläsning innan du kan förstå uppsatsen.
- Till exempel, om du inför introduktionen inför en hel del terminologi som du inte förstår, leta efter en allmän översikt eller översiktsartikel som ger dig den bakgrund du behöver.
- Du kanske också vill använda vetenskapliga ordböcker eller andra referensböcker för att få en bättre förståelse för ord och fraser som du inte känner till.
Tips: Om du inte har så mycket kunskap om fältet, kommer en omfattande översikt utformad för en lekman att ge dig större förtrogenhet utan att väga ner dig med terminologi. Då kan du återvända till den vetenskapliga uppsatsen med en större förståelse.
- 5Titta på tidningens slutsatser. Att läsa slutsatsen innan du gräver i köttet från experimenten ger dig en bättre förmåga att analysera data och utvärdera data i sammanhang. Hoppa fram till slutet av artikeln och läs slutsatsen som sammanfattar författarnas resultat.
- Notera slutsatserna som författarna gjorde så att du kan hänvisa till dem när du läser igenom informationen.
- Om du inte förstår slutsatsen kanske du vill göra ytterligare bakgrundsläsningar innan du gräver i data.
Om det inte verkar som om papperet skulle vara till nytta för dig efter att ha läst abstraktet, behöver du inte läsa längre. - 6Studera avsnittet om material och metoder noggrant. Om du antar att du har kommit så långt och har bestämt att du behöver läsa tidningen, gå vidare till tidningens metodavsnitt. Om författarna använde en metod som du inte känner till kanske du vill göra lite bakgrundsundersökning om den metoden innan du fortsätter.
- Se till att du förstår vad författarna gjorde och hur de gjorde det. Leta efter potentiella hål eller fördomar i författarnas metod.
- Om metoden inte verkar vara den bästa möjliga metoden för att svara på frågorna, jämför de metoder du trodde skulle fungera bättre. Anteckna varför du tror att din metod skulle fungera bättre än den metod som användes i studien.
- 7Utvärdera siffrorna som ingår i uppsatsen. De flesta vetenskapliga artiklar innehåller tabeller, diagram och diagram som sammanfattar de data som samlats in i studien. Dessa siffror gör att du kan titta på all information tillsammans och bilda dina egna slutsatser om den informationen.
- Beroende på vilka metoder som används kan siffrorna göra det möjligt för dig att analysera data lättare än genom att helt enkelt läsa papperet. Genom att titta på siffrorna får du en allmän uppfattning om hur studien genomfördes utan att ens läsa tidningen.
- Tänk kritiskt på hur data presenteras i figurerna. Fråga dig själv om uppgifterna kunde ha representerats på ett tydligare sätt. Du kan också överväga om de valda figurerna representerar en bias från författarnas sida, eller om de försöker presentera uppgifterna på ett sätt som stöder deras slutsatser.
Var uppmärksam på siffrorna! Författare har ofta inte tillräckligt med utrymme för att diskutera all data som samlats in i detalj. Diagrammen och graferna som ingår i tidningen innehåller ofta information som inte diskuteras i tidningen och kan vara viktigare än själva texten.
- 8Läs berättande avsnitt som diskuterar rådata. När du har tittat på figurerna gräver du dig in i berättelsedelen på papperet som presenterar uppgifterna och beskriver hur de samlades in. Leta efter potentiella brister i insamlingen av data som kan påverka resultaten.
- Vanligtvis använder författarna texten för att lyfta fram de data som de ansåg var viktigast i studien. Detta är de uppgifter de använde för att stödja sina slutsatser. Jämför data som beskrivs i texten med data i figurerna. Fråga dig själv om de utelämnade viktiga uppgifter som kan ha lett till en annan slutsats.
- Uppgifterna kan väcka ytterligare frågor som inte diskuterats av författarna. Formulera en hypotes om varför dessa data ignorerades.
- 9Gå igenom hela papperet igen från början till slut. Efter att ha fokuserat på varje avsnitt, läs uppsatsen aktivt. Anteckna i marginalerna eller på ett separat papper medan du läser. Markera eller understryka nyckelfraser i texten.
- Håll utkik efter ord som "överraskande" eller "oväntat", vilket ger dig ledtrådar till hur författarna tolkade de uppgifter de samlade in.
- Fraser som "i motsats till tidigare arbete" eller "har sällan behandlats" hjälper dig att sätta uppsatsen i sammanhanget med det övergripande området för stipendium.
- Ord som "föreslå", "föreslå" eller "hypoteser varnar dig för slutsatser som författarna drar. De kan också peka på obesvarade frågor som inbjuder till ytterligare forskning.
Metod 3 av 3: använda en vetenskaplig uppsats som källa
- 1Kontrollera referenser för att få en bättre förståelse för tidningens sammanhang. Det tidigare stipendiet som författarna hänvisar till kan hjälpa dig att placera uppsatsen i en kontinuerlig forskningslinje. Dessa tidigare forskare banade väg för denna uppsats, eller kan ha väckt frågor som denna uppsats försöker svara på.
- Vissa fält kan ha konkurrerande teorier - särskilt inom ett nytt eller utvecklingsområde. Om författarna har valt en teori framför en annan, överväg hur den konkurrerande teorin kan relatera till denna studie.
- Om papperets slutsatser skiljer sig från slutsatserna i liknande studier, jämför metodologin för de två olika studierna. Försök bestämma varför de två studierna kom med olika slutsatser.
Pappersrubrikens rubrik och avsnitt ger dig en grundläggande förståelse för vad papperet handlar om. - 2Relatera rapportens resultat till din kunskap om området. Om du redan har en grundläggande förtrogenhet med studieområdet, ta reda på hur papperet relaterar till det du redan vet. Försök att ansluta papperet till andra resurser som du redan har utvärderat.
- Om du till exempel har studerat neurologi kan du relatera en artikel om hjärnans plasticitet med en annan artikel som du har läst om återhämtning från traumatisk hjärnskada.
- Tänk på hur studiens resultat kan påverka resultaten från andra studier. De kan betraktas som chockerande eller störande på fältet, eller kan störta tidigare uppfattningar.
- 3Titta på citerande artiklar för andra tolkningar av tidningen. Om tidningen är mer än ett år gammal är det troligt att andra forskare inom området har citerat tidningen i sin forskning. Ju mer citerande referenser ett papper har, desto mer tillförlitliga är resultaten potentiellt. Du måste dock titta på det sammanhang inom vilket papperet citeras.
- Dra upp artiklarna som citerar papperet du just läst. Bestäm om de citerade det positivt eller ogynnsamt. Om andra artiklar har påpekat brister i metodiken eller i författarnas slutsatser kanske det inte är ett papper du vill lita på.
- Om andra författare har citerat papperet godkännande eller verkar acceptera resultatet kan detta ge papperet mer vikt. Författarna och deras slutsatser accepteras allmänt av andra forskare inom området.
Tips: En sökmotor som Google Scholar låter dig söka specifikt efter citat till papperet du har läst. Även om du inte kan komma åt hela papperet kan du vanligtvis se det sammanhang där artikeln citerades.
- 4Inkludera ett lämpligt citat om du nämner uppsatsen i ditt eget arbete. Korrekt citering låter dina läsare veta att du har gjort lämplig forskning för ditt eget papper. Du ger också dina läsare information för att själva läsa tidningarna.
- Citat består av en fotnot eller parentes citat i din uppsats, samt en fullständig lista med referenser i slutet av din uppsats. Formatet beror på citattypen du använder.
- Inkludera en citering i texten varje gång du nämner papperet i ditt eget arbete, eller prata om några slutsatser som dras av författarna till uppsatsen.
- Om du har svårt att förstå ett papper, försök sätta papperets ämne i dina egna ord och berätta för en vän utanför fältet om det. Deras frågor kan hjälpa dig att bättre förstå tidningen.
- När du läser, antingen markera eller skriv ner ord eller fraser som du inte förstår. När du är klar, gå tillbaka och leta upp dem online eller i en vetenskaplig ordbok för att få en bättre förståelse för tidningen.
Läs också: Hur läser man högt?
