Hur stänger jag läsningen?

När du stänger läsningen börjar du med själva texten
När du stänger läsningen börjar du med själva texten.

Nära läsning undervisas ofta i litteraturklasser i skolan. Att behärska konsten att läsa nära kan du engagera dig mer med allt du läser. Målet är att tänka kritiskt och utveckla en djupare förståelse av själva texten och dess förhållande till andra texter och större filosofiska frågor.

Del 1 av 3: fokus på texten

  1. 1
    Läs utan bakgrundsförståelse. När du stänger läsningen börjar du med själva texten. Även om du kanske redan är bekant med författaren, kräver noggrann läsning att du först tittar på texten isolerat.
    • Försök att sätta allt du redan vet om textens historia eller bakgrund till sidan. För åtminstone dina första läsningar, tänk inte på något utanför texten.
    • Om texten är kort är det bäst att läsa den minst tre eller fyra gånger. Läs igenom det en gång, som du normalt skulle göra, för förståelse. Då är du redo att dyka in i en noggrann läsning.
  2. 2
    Identifiera huvudidéerna eller teman. Efter en snabb genomläsning bör du ha en allmän uppfattning om vilken text du just läste handlar om. Du kanske vill skriva ner några ord som beskriver huvudidén eller temat för det du just läst.
    • Du kanske också märker en viss bild eller idé som återkommer i hela texten. En återkommande bild kan ha symbolisk betydelse. Notera dessa också.
  3. 3
    Anteckna medan du läser. Om texten är kort kan du anteckna under din andra genomläsning. Om det är långt kan du anteckna när du läser första gången. Gå långsamt och anteckna texten medan du läser, understryka nyckelord och anteckna i marginalerna.
    • Om något är förvirrande för dig eller inte är vettigt, sätt ett frågetecken bredvid linjen. Du kanske också vill skriva ner en tanke eller fråga du har om den.
    • Gör anteckningar i marginalerna (eller på ett separat pappersark om du läser från en biblioteksbok) och diskutera dina tankar och reaktioner på texten när du läser. Tänk på dig själv som i ett samtal med författaren till texten.
    • Var försiktig så att du inte markerar eller understryker för mycket. Om du tycker att du tänker att allt är viktigt, stanna och läs igenom det igen för att hitta syftet med arbetet innan du börjar kommentera.
    Understryka nyckelord och anteckna i marginalerna
    Gå långsamt och anteckna texten medan du läser, understryka nyckelord och anteckna i marginalerna.
  4. 4
    Övervaka din reaktion på texten. När du läser kommer texten att få dig att känna ett visst sätt. Håll koll på hur texten får dig att känna dig och gräva in varför texten påverkar dig på det sättet. Du kan också göra anteckningar om det tar upp saker i ditt eget liv.
    • Om du till exempel läser ett avsnitt om en ung kvinna som går på universitetet för första gången kan det få upp minnen från dina egna första skoldagar. Beroende på hur den upplevelsen var för dig kan avsnittet få dig att känna dig bedrövad, orolig eller nostalgisk.
    • Vissa avsnitt du läser kan väcka känslor av ilska eller förbittring baserat på din religiösa, politiska eller etiska tro. Observera dessa också. Senare när du sätter verket i ett sammanhang kan du utvärdera författarens avsikter eller skäl för att inkludera dessa avsnitt i verket.
  5. 5
    Slå upp alla ord du inte känner. Att behöva gissa på innebörden av ett ord kan förstöra din förståelse av texten. Särskilt om du läser något som skrivits för hundratals år sedan kan ord som används ha en annan betydelse än de gör nu. Var noga med att ange betydelsen baserat på arbetets sammanhang.
    • Vissa ord kan också ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de används. I vissa discipliner, som sociologi eller juridik, kan du stöta på vanliga ord som faktiskt är termer av konst som har en specialiserad betydelse inom det området.
    • Håll en lista med ord du måste slå upp så att du kan hänvisa till den senare. Detta kan också hjälpa dig att öka ditt ordförråd.
  6. 6
    Formulera din första reaktion på texten. Vid denna tidpunkt får du en allmän reaktion på texten som helhet. Du kanske gillar det eller ogillar det, eller så kan du få en mer känslomässig reaktion på ämnet. I vissa fall kanske du tycker att du tyckte om att läsa något som du vanligtvis inte hade varit intresserad av.
    • Du kan använda deduktivt resonemang, induktivt resonemang eller en blandning av båda. Notera din process och orsakerna bakom ditt resonemang när du överväger hur du ska reagera på texten eller delar av den.
    • Gräva i dina reaktioner och tänk på varför du fick den reaktion du gjorde. Du kan till exempel ha relaterat till ämnet personligen. Det kan vara något du vet mycket om eller har starka känslor för.
    • Om din reaktion baseras på något utanför texten, till exempel dina personliga känslor eller övertygelser, kanske du vill lägga det åt sidan medan du analyserar själva texten. Du kan komma tillbaka till det senare när du sätter arbetet i sitt sammanhang.

Del 2 av 3: analysera texten

  1. 1
    Utvärdera textens form och struktur. När du tittar på den grundläggande formen och strukturen för en skrift, överväga hur det påverkar berättandet av historien. Fråga dig själv om historien kunde ha berättats i ett annat format och hur den kunde ha berättats ur ett annat perspektiv.
    • Du kan till exempel vara nära att läsa en episk dikt. Dikten berättar en historia, men det faktum att den är skriven i poesi snarare än prosa kan försämra historien snarare än att förbättra den.
    • Du kan också överväga om den specifika formen eller strukturen är impopulär eller ovanlig. Om texten är skriven i någon sällsynt form kan det göra den mindre tillgänglig och försämra historien eller det budskap som författaren försöker förmedla.
    • Tänk också på eventuella störningar eller skillnader mellan författarens användning av formuläret och den traditionella formen. Alla avvikelser från standarden kan vara avsedda att ange en viss ton, eller de kan tjäna ett syfte inom själva skrivandet. Om du märker avvikelserna, tänk på om de hjälper eller skadar pjäsen.
  2. 2
    Beskriv författarens skrivstil. Stora författare har en distinkt personlig stil som de tar med sig till sitt arbete. Utöver det kan en viss stil lämna sig mer till en typ av berättelse än en annan. Skiljetecken, meningslängd och stycke struktur är alla en del av författarens stil.
    • Till exempel skrev Ernest Hemingway direkta, kortfattade meningar. Hans skrivstil lånade sig väl till de actionfyllda berättelserna som han skrev. Men den här typen av skrivstil kanske inte fungerar särskilt bra i en roman.
    • Antag att varje aspekt av författarens skrivstil valdes noggrant och medvetet för att tjäna berättelsen som helhet. Fråga dig själv hur stilen fungerar med själva verket och temat.
    Du kan ha tillgång till författarens tolkning
    Du kan ha tillgång till författarens tolkning och vad de avsåg när de skrev texten du har läst.
  3. 3
    Leta efter mönster i texten. Poeter och fiktiva prosa författare är mer benägna att använda mönster och repetition för att förstärka teman i verket eller göra särskilda detaljer som sticker ut. Mönster kan också användas för att väcka en viss stämning hos läsaren.
    • När du identifierar mönster, fråga dig själv varför författaren använde just det mönstret. Bedöm om det faktiskt tjänar det syfte som författaren avsåg, eller om det är distraherande.
    • Du kan också märka mönster i facklitteratur, i termer av ett visst objekt eller en händelse som fortsätter att komma upp om och om igen.
  4. 4
    Bedöm effekten av författarens ordval. Av alla verktyg i en författares verktygslåda kan ordval vara det mest kraftfulla. Speciellt om författaren har använt en ovanlig eller arkaisk term, tänk på varför det ordet valts framför något annat.
    • Anta till exempel att du nära läser ett avsnitt där huvudpersonen har gått in i ett bibliotek. Författaren hänvisar till volymerna i hyllorna som "tomes" snarare än "böcker". Detta ord väcker en helt annan bild i de flesta läsarnas huvuden. Fråga dig själv om den bilden överensstämmer med bokens övergripande känsla.
    • Ordval och språk i dialog används för att skapa karaktärer och berätta något om deras personlighet. I ett bra skrivande talar inte karaktärerna på samma sätt. De kommer var och en att ha sin egen rytm och verbala tics, precis som riktiga människor gör. Tänk på hur karaktärsspråket hjälper till att bygga dessa karaktärer till individer, och om karaktärerna är dynamiska eller platta.
  5. 5
    Läs högt för att markera syntax. Syntax är i allmänhet det sätt som en skrift är ordnad med grammatik och skiljetecken. Du kommer att märka detta mer när du läser högt än när du läser tyst. Att läsa ett avsnitt ger dig en bättre känsla av ordens rytm och flöde. Var noga med att vara uppmärksam på skiljetecken så att du vet när du ska pausa.
    • Om du märker några ovanliga meningsstrukturer, tänk på vilken effekt detta är tänkt att ha på läsaren.
    • Du kanske också märker en plötslig förändring i meningsstrukturen, till exempel en mening i ett ord. Normalt är ändringen avsedd att betona eller uppmärksamma något. Tänk på vad du uppmärksammar och varför det kan vara viktigt.
  6. 6
    Tänk på den synvinkel från vilken avsnittet berättas. Särskilt om du läser poesi eller fiktion berättar någon dig en historia. Vem som berättar den historien, och varför och vad deras begränsningar är, kan påverka själva historien.
    • Om du läser en historia skriven i första person, tänk på berättaren och deras skäl för att berätta den här historien. Separata aspekter av berättelsen skulle de känna till från andra delar av berättelsen som bara är spekulation eller antagande från berättarens sida. Fråga dig själv om berättaren är pålitlig och varför eller varför inte.
    • Om du läser något skrivet i tredje person, avgöra om berättaren är begränsad eller allvetande. Om du har en allvetande berättare från tredje person, överväga om det att känna till alla karaktärers inre tankar och motiv hjälper eller hindrar historien.
    • Det kan också hjälpa din analys att föreställa dig historien som berättas från en annan synvinkel. Till exempel, hur skulle historien om "The Great Gatsby" vara annorlunda om den berättades från Daisy synvinkel?
  7. 7
    Ställ frågor för att avslöja djupare mening. Frågor som börjar med hur och varför är några av dina mest värdefulla frågor när du utforskar en text djupare med noggrann läsning. Ta inte något som antagits, eller lita på det bara för att det är vad du fick veta av författaren (eller berättaren).
    • Oroa dig inte för att få "rätt" svar på dessa frågor. Även om det kan finnas en tolkning av en text som är allmänt accepterad (eller till och med universellt), gör det inte den enda rätta tolkningen, så länge du kan stödja din tolkning med information från texten.
    • Du kan ha tillgång till författarens tolkning och vad de avsåg när de skrev texten du har läst. Författarens tolkning är dock inte den enda tolkningen. Det är helt legitimt för dig att få ut något annat ur texten än vad författaren avsåg.
Kräver noggrann läsning att du först tittar på texten isolerat
Även om du kanske redan är bekant med författaren, kräver noggrann läsning att du först tittar på texten isolerat.

Del 3 av 3: sätta texten i sitt sammanhang

  1. 1
    Bestäm författarens syfte. Varje författare som sätter sig ner för att skriva något - vare sig det är ett facklitteraturverk, en dikt eller ett skönlitteratur - har en anledning till det. De har information de vill förmedla till dig, eller en historia de vill berätta.
    • Ibland döljs författarens verkliga syfte i själva texten. Till exempel kan fiktionförfattare använda en allegori eller satir för att göra en politisk poäng eller säga något om samhället.
  2. 2
    Undersök författarens bakgrund. Att förstå vem författaren var och tidsperioden då de skrev kan hjälpa dig att bättre analysera texten och placera den i sammanhang med andra verk.
    • Författarens bakgrund kan vara viktig för att utvärdera din egen reaktion på verket. Historiska attityder om kön, sexualitet och religion kan till exempel verka konstiga eller till och med stötande för dagens läsare.
    • Som en del av din forskning om författarens bakgrund bör du också försöka ta reda på vilka andra författare de var associerade med. Du kanske vill läsa några av de andra författarnas arbete för att bättre förstå hur din författares stil utvecklades och utvecklades.
  3. 3
    Leta efter anslutningar till andra saker du har läst. Olika skrivningar lånar ofta idéer, bilder och teman från andra verk som kom tidigare. Om du läser något som har skrivits nyligen kan du också hitta kopplingar till filmer eller tv-program.
    • Tänk på syftet bakom dessa anslutningar. Tänk på om anslutningen avsiktligt gjordes av författaren eller bara var omständig.
    • Ibland ansluter författare till befintliga verk som en genväg för att bygga en viss stämning eller bild i läsarens sinne. Om du till exempel läser en novell om en galen forskare som utformar en temapark kan en av karaktärerna nämna Jurassic Park. Förutsatt att du är bekant med Jurassic Park har du redan en fullformad bild i huvudet som författaren inte behövde skapa från grunden.
  4. 4
    Relatera texten till större filosofiska frågor. En text som är en kandidat för nära läsning är typiskt en som talar om en viss aspekt av existens och om det mänskliga tillståndet. När du har gått djupt in i själva texten, ta den tillbaka ut i världen och tänk på vad den bidrar till mänsklig förståelse.
    • Fråga dig själv vad texten som helhet får dig att tänka på eller undra över. I vissa fall kan det hända att du har fler frågor efter att ha läst texten än du har svar.
    • Om du har till uppgift att skriva en uppsats eller annat papper på texten kan denna typ av storbildstänkande hjälpa dig att hitta temat för ditt papper.
Relaterade artiklar
  1. Hur läser jag finstilta?
  2. Hur uppmuntrar du dig själv att läsa?
  3. Hur läser man högt för ett barn?
  4. Hur läser man högt?
  5. Hur lär jag mig nytt ordförråd?
  6. Hur förbättrar jag läsförståelsen i sjätte klass?
FacebookTwitterInstagramPinterestLinkedInGoogle+YoutubeRedditDribbbleBehanceGithubCodePenWhatsappEmail